Ny podcast #HursvårtKanDetVara nr 6

Nytt avsnitt med Malin Danielsson 1:e Vice ordförande i kommunstyrelsen om lärande och likvärdighet mm
http://feeds.podtrac.com/4nzCgN60AfTi


Reflektioner kring Huddinge Visar

TACK!!!

Vill börja med att tacka alla er som slitit för att göra den här dagen till en mycket lyckad tillställning. Det är bara med en viss bitterhet man kan konstatera att det var så mycket av det som fanns som man aldrig hade möjlighet att ta del av.

Huddinge visar är ett stort arrangemang med många olika vinklar på skolutveckling och lärande. Det är temperaturmätare på hur Huddinges skolor är lärande organisationer. Det är inte varmt utan Huddinge är hett Det är också ett tillfälle att möta och bygga relationer mellan enheter och individer. Det är en glädje att få jobba i en kommun med så många duktiga pedagoger och med en så stor potential till utveckling.

Jag hade förmånen att få vara en av dem som fick ett tillfälle att pröva tankar, idéer och föreställningar i två kortare seminarier. Tack till er som var där och som med närvaro och intresse delade och funderade kring skola, lärande och utveckling.  Tyvärr är min presentation för stor att ladda upp här tittar på en lösning och återkommer med den

Richard Gerver som jag hade förmånen att få lyssna till ytterligare än gång pratade om coherence. Om att vara samstämmig och då samstämmig med den vision om skolan som ska bära den framåt.  Själv använder jag begreppet gestalta. Vi som är verksamma i skolan och skolan som fenomen ska gestalta de normer och värden vi vill att eleverna ska lära och utveckla. Om vi på riktigt tror på att lärande är relationellt och kooperativ så måste det vara så att vi jobbar så. Det var en av mina poänger idag.

Tänker vidare att nu har vi som jobbar ute i skolorna alla ett stort ansvar att förvalta den här dagens lärande och intryck.  Det är först när det påverkar det som sker i lärandet som vi vet att det varit en bra dag. Ansvaret att ta det vidare och göra något med det är inte någon annans. Fram till dess att vi gör något med det vi har hört och sett är det bara intryck. När det förändrar vårt sätt att tänka och agera blir det kunskap.

Trött men inspirerad att fortsätta arbetet tillsammans på Östra grundskolan imorgon och vidare avslutar vi för ikväll.

//Peter


Ny podcast på gång!

Idag ska spela in nästa avsnitt av #HurSvårtKanDetVara Vi ska träffa en av Huddinges ledande politiker Malin Danielsson och prata om bl.a. likvärdighet. Passa på redan nu att gå in och prenumerera på podcasten. Vi ska inom kort få upp alla avsnitt

https://itunes.apple.com/se/podcast/hursvartkandetvara/id932262916?l=en


Ny podcast

Nytt avsnitt av #HurSvårtKanDetVara
https://itunes.apple.com/se/podcast/hursvartkandetvara-del-5/id919672381?i=320248092&mt=2


Tankar kring DN:s ledare 15/10

I Dagens Nyheter 15/10-14 ( http://www.dn.se/ledare/huvudledare/en-dos-av-malalas-allvar/ ) Kommenteras den undersökning av lärares arbetstid som publicerades i samma tidning 13/10-14 ( http://www.dn.se/nyheter/sverige/lararnas-arbetstid-fylls-utanfor-lektionssalarna/ ) Ledarartikeln har sin förtjänster inte minst i att den lyfter fram kollegialt lärande och att skolan som organisation ska präglas av nyfikenhet och lust. Men… ledaren har som jag ser det även en svaghet i bristen på förståelse för den nödvändiga förändring skolan står inför.  Ett tydligt exempel på denna visionslöshet och bevis på skolans tröghet i utveckling finns i stycket:

”I klassrummet möter läraren oftast sina elever ensam. Men för att fortsätta att utvecklas och bli riktigt skickliga behöver människor impulser från andra som stått inför liknande svårigheter.”

Jag menar att självklart ska det finnas ett kollegialt lärande men det ska inte vara något som ska förbättra ett befintligt ensamarbete som alltid kommer att hindra en likvärdig skola. Vi vet att en av de viktigaste kompetenserna som våra elever behöver träna och utveckla är kollaborativa arbetsformer i problemlösning och lärande. Att på effektiva sätt använda sig av de kompetensresurser som grupper besitter och förmågan att organisera och kommunicera i syfte att uppnå mål och resultat. I min värld är det självklart att skolan som organisation och i sina arbetsformer ska gestalta de kunskaper, förmågor och kompetenser eleverna ska sträva mot. Om vi på riktigt tror att kollaborativa arbetsformer leder till bättre resultat ska vi arbeta så. Skolutveckling är inte att lärare berättar för varandra utan att de gör med varandra i hela den pedagogiska processen. Planerar, genomför, utvärderar och återkopplar. Att lärare jobbar ihop i undervisningssituationen har många fördelar. Förutom att man lär av varandra stärks likvärdigheten i elevernas lärmiljöer. Kompetenser och resurser kan bättre individualiseras efter elevernas behov.  I förlängningen en minskad arbetsbelastning då man kan dela på arbetsuppgifter.

Detta kan göras i ämnesövergripande och i mer problembaserade lärandeformer eller ämneinriktat. Det ena utesluter inte det andra utan snarare kompletterar. Den springande punkten är samarbete.

Skolan har länge ägt kunskapen och sanningen och därmed också på många sätt varit samhällsbärande. En roll den tog/fick från kyrkan i samband med industrialisering och sekularisering av samhället. Idag finns kunskapen överallt och kommuniceras inte heller i linjära system utan växer i nätverk.  I ett i så grunden förändrat samhälle fyller skolan som institution inte samma funktion idag som för 50  eller 100 år sedan. Med vårt förändrade uppdrag och förutsättning krävs helt andra organisationer och strukturer.

Vi måste utmana begrepp som varit fast cementerade som fundament i vår tankevärld om vad skola är. Begrepp som klass, lektion,undervisning, ämne, timplan, betyg, prov, årskurs, etc. styr vår idé om hur skola fungerar och hur lärande går till

För att återknyta till arbetstid för lärare och elevernas motivation vilket diskuteras i ledaren så är det inte mer eller med högre kvalitet av samma som vi behöver utan vi behöver göra om från grunden utifrån de förutsättningar vi har idag.

Som Hans Renman lägger fram det. Vi kan inte hur länge som helst bygga på Titanic och flytta runt däcksstolarna utan vi bör utveckla flyget innan vi rammar isberget.


Reflektioner efter samtal med Hans Renman

Tankar efter tankeutbyte med Hans Renman

Igår hade jag förmånen att få samtala om skola i allmänhet och dess digitalisering i synnerhet med Hans Renman. Det är alltid intressant att möta människor med visioner och drivkraft. Hans har tidigare varit rektor på YBC i Nacka och VD för TÄNK OM. Senast nu har har hans avslutat ett arbete hos SKL kring skolans digitalisering. Hans Renman, är utbildningsentreprenör, uppskattad föreläsare, och moderator. Har varit VD för Apples exklusiva partner för professionell skolutveckling i Sverige.

Vi pratade en hel del om framtiden och skolans roll i en förändrad värld och kunskapsstruktur.  Något vi kunde se var att vi alltför ofta inte organiserar lärandet på ett sådant sätt att de speglar de kunskaper vi förväntar oss att eleverna ska utveckla. Om vi vill se kollaborativa, kreativa och flexibla kvaliteter hos de elever som lämnar oss bör skoln som organisation gestalta detta.

Vi behöver även komma bort från en organisation som bygger på att alla gör samma saker samtidigt under lika lång tid oavsett vilka förutsättningar man har som lärare eller elev.

Utifrån dessa perspektiv kan vi se digitaliseringen i skolan som något som på många sätt kan främja en positiv utveckling. Vi var även överens om att detta är ett paradigmskifte och som sådant är det en utmaning då det handlar om att i grunden förändra betydelsen och förståelsen av begreppet  skola.

Vi kan idag se ett driv bl.a i sociala medier som trycker på en förändring och att vi i stora delar inte känner igen oss i den svartmålning för att inte säga häxjakt av skolan som bedrivs av journalister och politiker.

Som vi pratade finns en del av lösningen i att ta reformerna ett steg vidare och utmana begrepp som tidigare varit som ämnen, lektioner, läxor, prov.  Hur kan vi förvänta oss att eleverna ska uppleva det begripligt att vara i en verksamhet där samarbete och att kika i facit är fusk. Där samhället utanför lever med facit i telefonen och samarbete efterfrågas.

Poängen efter att ha samtalat med Hans (ett samtal som i vissa delar finns i vår fjärde pod) är att vi har slagit in på rätt väg men att vi fortfarande har långt kvar innan vi på riktigt kan säga att vi är en skola som förbereder eleverna för en framtid som vi med säkerhet inte vet något om.

 

 


Ny podcast #HurSvårtKanDetVara #4 Med Hans Renman

Hans Renman och jag i samtal om likvärdighet och digitalisering

https://itunes.apple.com/se/podcast/hursvartkandetvara-del-4-likvardighet/id919672381?i=319815523&mt=2


Fundering kring undervisningsnära ledarskap

Undervisningsnära ledarskap….

Visst låter det underbart att ha ett undervisningsnära ledarskap.  Det är en av delarna i den pedagogiska plattformen. Men vad innebär det på riktigt? I min vardag? Hur gör/har jag det? Vad krävs för att kunna ha det? Ur vems perspektiv?

Och förresten undervisningsnära eller lärandenära? Ska fokuset vara på eleverna eller på lärarna? Lärandenära är bättre. Undervisningsnära har som jag upplever det ett top down eller förmedlande budskap

Det finns som en del i den pedagogiska plattformen. Självklart ställer jag upp på formuleringen men jag äger den ännu inte. Kanske är ett undervisningsnära ledarskap att alltid inför alla beslut fråga sig ”På vilket sätt gynnar det här eleverna i deras lärande? Tänker att om man inte kan svara på det det är det ett beslut som inte ska tas.

I min roll är det nog viktigt att hela tiden komma ihåg att det är som pedagog och inte byråkrat jag har min utbildning och examen för.  Att  mina glasögon har den pedagogiska tonen. Vi bedriver skola för elevernas lärande och utveckling. Inte för att skola som institution har ett självändamål.

Undervisningsnära ledarskap handlar om vilka frågor man ska ha på agendan, vilken diskurs som finns i organisationen. Att inte låta samtalet handla om annat än det som gör skillnad. Om möten mellan lärare-elev-innehåll

Hur ska jag vara undervisningsnära eller lärandenära imorgon?

Jag ska jobba för att skapa förutsättningar i strukturen genom att uppmuntra kollegiala samarbeten. Genom att jobba för rutiner så att alla elever får tydliga planeringar och feedback på sitt lärande. Genom att ställa frågan till eleverna vad de har lärt sig och inte vad de har gjort.

Lärandenära ledarskap handlar i grunden om att förverkliga en lärande funktionell organisation som tar sin utgångspunkt i att vara

NÄRA, NYFIKEN, NYTÄNKANDE

 


Nytt avsnitt av #HurSvårtKanDetVara Podcast #3

https://itunes.apple.com/se/podcast/hursvartkandetvara-3/id919672381?i=319519591&mt=2