Nu räcker det

Oftast är mitt jobb fantastiskt och jag ser en framtid för den växande generationen med hopp och förtröstan. Jag tror också att vi som skola kan bidra på ett bra sätt. Men ibland blir det tungt… Igår var en sådan dag.
Jag blev uppvaktad av flera föräldrar i en av våra klasser, och det handlar om yngre barn, Som uttryckte en oro för att vi ”offrade” en klass. Genom att placera en ”bråkig” elev som kommer att ”förstöra” för de ”duktiga” eleverna. Att svara det självklara att vi ser till en helhet och till allas barns bästa och möjlighet till en god lärmiljö för att må bra och växa kändes tomt och otillräckligt. Hur ska den här pojken kunna få en chans till en skola som är begriplig, meningsfull och hanterbar? Hur ska barnen till dessa föräldrar närma sig sin nya klasskamrat? Att vara tio år och komma själv till en ny skola och mötas ev en sådan exkludering måste var fruktansvärt! Vi kan bara fortsätt jobba med vår värdegrund och de mänskliga rättigheter som ligger till grund för ett annat sätt att tänka och möta människor. I värsta fall kommer dessa föräldrar att ta sina barn från vår skola. Det skulle som jag ser det vara mycket olyckligt med tanke på vad de då på en metanivå lär sig om hur man möter andra och hur man hanterar olikheter. En ökad segregation gynnar ingen! Jag kommer aldrig att acceptera en skola där någon elev inte har en självklar plats. Det handlar om det samhälle vi vill att våra barn ska vara med och skapa. Det handlar om grundläggande mänskliga värderingar och i det finns inget kompromissutrymme.
Samlar kraft för att gå till jobbet strax och fortsätta det som i det här läget kan uppfattas som ett Sifosysuppdrag. Men blir vi tillräckligt många kommer vi att kunna hålla stenen på plats.

4 kommentarer

Kommentarrubrik

Susanne Hendel

Susanne Hendel

Jag håller verkligen med dig!! Vi behöver hjälpas åt i dessa frågor.

Svara

Kommentarrubrik

Peter Nyberg

Peter Nyberg

Verkligen angelägen diskussion. Väldigt lätt som förälder att bara se utifrån det egna perspektivet och tänka negativt/oroligt. Tänker även att den inre organisationen i våra skolor med fasta klasser inte direkt underlättar vid denna typ av situation.

Svara

Kommentarrubrik

Tapio

Tapio

Kloka tankar. Om vi inte låter barn möta olikheter i skolan när ska det då ske?

Svara

Kommentarrubrik

Karin Kavmark

Karin Kavmark

Jätteviktigt ämne! Igenkänningen är stor, tror tyvärr att alla skolledare mött det här. De vindar som blåser i vårt samhälle för tillfället med SD på frammarsch gör det också tydligt att vi måste prata inkludering och exkludering mycket mer nyanserat. Jag märker av att det idag är jag och mitt barn främst som råder. Många ser bara rättigheter, inte skyldigheter, inte värden som likvärdighet och jämlikhet. Vi kan påverka, men det kommer ta tid.

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*