Min lucka i skolvårens kalender

Skrev nedan om om bl.a. organisation i skolvårens kalender. Funderingar kring vad som är viktigt när man tänker kring hur skolan ska organisera och fungera

När skola på riktigt gestaltar det vi vill att eleverna ska utveckla och lära

På Glömstaskolan har vi valt fyra kompetenser som ska färga in i all vår verksamhet. Det är kreativitet, kommunikation, kollaboration och kritiskt tänkande. Ni känner säkert igen dem som 21:st century skills. Det vill säga kunskaper och förmågor som pekats ut som centrala för att den växande generationen ska kunna ta sig an framtidens utmaningar. Det är lätt att ta till sig och enkelt att komma ihåg. Men vad innebär det om vi tänker att eleverna ska träna och utveckla dessa fyra K:n, om vi också tänker att de gör det bäst i en lärmiljö som gestaltar just det.

Om vi tänker att kollaboration är en central förmåga, hur samarbetar vi som vuxna? Är samarbete en förhållningssätt? Jobbar vi med och för varandra? Delar och lär vi av varandra? Organiserar vi för att kunna jobba ihop? Jag tror att vi måste bryta upp gamla hierarkiska strukturer och jobba för mer dynamiska och funktionella organisationer. Att skapa möten och arbetsteam med gemensamma uppdrag och mål på kort och lång sikt är en grundidé. Teamen sätts ihop efter behov och kompetenser. Lärande och pedagogik formulerar strukturen och inte tvärtom.

På samma sätt kan man tänka kring kritiskt tänkande och kreativitet. Organiserar vi så att det finns utrymme för de som jobbar i skolan att utmana och utveckla samt att utmanas och utvecklas?

Det är min fasta övertygelse att barn i sitt lärande härmar och reproducerar det vi som vuxna gör och uttrycker. Om vi som vuxna tar ansvar för att samarbeta, samtala, skapa och synliggöra i elevernas lärmiljö kommer de att utveckla ett lärande som är infärgat av de fyra K:na.

Men det kräver att vi vågar utmana vår föreställningar om hur man organiserar, fattar beslut och fördelar resurser i skolan. Likvärdighet genom olikhet för eleverna börjar med att vi börjar tänka så i organisationen. Alla behöver inte göra allting och lika mycket.  Som skolledare handlar det om att målstyra och inte regelstyra. Att skapa förutsättningar och komptensförsörja är något annat än att ge order och kräva. Framtiden samhälle börjar med varje elev i dagens skola. Därför ska vi inte bygga framtidens skola utan vi ska ha en skola som bygger framtiden.

 

En god jul och gott nytt år!

//Peter


Dags att anta en ny utmaning?

Kan du lösa rebusen i bilden nedan? Om inte ta hjälp av vår hemsida (QR-koden) Lyckas du är du säkert rätt person för vår skola!

Äntligen ligger annonserna ute för att söka tjänster på nya Glömstaskolan. Vill du vara med och bygga en spännande verksamhet där du kan påverka och på riktigt göra skillnad från början. Sök på en gång eller kontakta och för mer information.

Är du inte lärare men har andra kompetenser som du anser att vi behöver så kontakta oss och beskriv vad och på vilket sätt. Gärna via vår intresseanmälan på hemsidan (QR-koden)

Lärare 1-3:

http://www.arbetsformedlingen.se/4.38a41afd11d99fbdb65800016.html?url=-123388378%2FNy%2FPlatsannonser%2FVisaPlatsannonser.aspx%3Fids%3D6492198&sv.url=12.38a41afd11d99fbdb65800021

Lärare 4-6:

http://www.arbetsformedlingen.se/4.38a41afd11d99fbdb65800016.html?url=-123388378%2FNy%2FPlatsannonser%2FVisaPlatsannonser.aspx%3Fids%3D6492217&sv.url=12.38a41afd11d99fbdb65800021
Skolsköterska:

http://www.arbetsformedlingen.se/4.38a41afd11d99fbdb65800016.html?url=-123388378%2FNy%2FPlatsannonser%2FVisaPlatsannonser.aspx%3Fids%3D6479406&sv.url=12.38a41afd11d99fbdb65800021
4K orginalqr_glomstaskolan4K orginal QRglomstashemsida


Tankar om livet, skola och alltings varande

Imorse blev det väldigt tydligt för mig att vi tänker rätt och att vi har valt rätt riktning på Glömstaskolan. På motorcykeln på väg till jobbet precis i gryningen, några grader kallt och solens första strålar över frostnupna ängar i Ågesta. Luften var kristallklar och sommaren hade för gott lagt sig att dö. Det var ögonblick av fullständig närvaro. Det handlade inte om att må bra eller dåligt, vara glad eller ledsen, det handlade om att vara fullständigt levande och att vara i livets alla stämningar och acceptera dem. Att se det vackra i att vara människa med andra människor. Att ha möjlighet att ta in och uppleva det som den här jorden erbjuder. Jag önskar inget hellre än att mina barn och deras barn ska få den möjligheten att vara och uppleva livet på det viset.

Men om det ska bli verklighet måste vi se till att det finns förutsättningar för det. Den växande generation måste träna sig och lära sig så mycket. De måste öva och pröva. De måste träna sig att sortera i intrycken. De måste få möjligheten att utveckla ett språk så att de kan sätta ord på sina sinnesintryck för att göra dem till något mer än bara sinnesintryck. De måste träna sig i att använda sina ord i tankar så att de på olika sätt kan föra inre och yttre dialoger. De måste träna sig i att uppleva och uttrycka estetiken i tillvaron, se detaljer i helheten och helheten av detaljer. De måste få växa i självförtroende och självkänsla så de trivs med att vara med sig själva och med sina upplevelser och på så sätt vara sanna i sina relationer till andra. De måste träna att lösa problem och ta ansvar för sig själv och andra så de vill och kan ta hand om utmaningen i att fördela och använda jordens resurser på ett hållbart sätt.

Ibland ställs frågan om skolan behövs och vad vi egentligen ska hålla på med. Jag tänker att vi aldrig någonsin i vår vardag får glömma att det handlar om just det. Att ge den växande generationen de bästa förutsättningarna att ha det #hållbartihop. Att de ska ha sådana kompetenser och förmågor att de kan lita på att de inte utsätts för framtiden och livet utan att de kan forma och välja dem.  Vi som jobbar i skolan måste äga den förståelsen så vårt jobb känns begripligt och meningsfullt. Vi måste forma vår vardag, elevernas lärmiljöer och växande utifrån den insikten.

Det bästa av allt är kanske att det inte är nytt, kontroversiellt eller flum. Det ÄR läroplanen, dess intention och mening. Det handlar bara om att läsa den från rätt håll. Att börja med kapitel 1 och 2 som just definierar värdegrunden om meningen med skolan för att sedan i kapitel tre beskriva innehållet. Läroplanen ska inte genomföras, den ska gestaltas och levas, den är inte en manual den är en målbild och en värdegrund. Framtidens skola vet vi inget om men den den formas av den skola vi väljer att forma och bedriva idag.

Åter igen, jag vill inget hellre än att barnen idag, mina och andras, ska få möjligheten att forma hållbara liv i en hållbar miljö. Livet är vad vi gör av framtiden.


Reflektioner kring skolans roll

Nedan är mina tankar kring Richard Gatarskis krönika i Skolvärlden

Richard Gatarski jag tror vi samtalade om detta för något år sedan på twitter men det kan varit med någon annan. Hursomhelst är det en viktig frågeställning. Skola som begrepp och idé ifrågasätts ju väldigt sällan. Så behövs då skolan? Du diskuterar den ur ett samhällsperspektiv och om skolan ska vara samhälskonserverande eller samhällsskapande. Det har svängt över tid och mellan olika samhällen. Precis som du tänker jag att skolan som organisation och meningsskapare ska vara förebilden och värdebärare för det samhälle vi vill ha i framtiden. Inte minst när vi kommer att ställas inför etiska och komplicerade frågeställningar med ny och utmanande teknik. Vad innebär utvecklandet av AI för vår syn på liv? Hur ställer vi oss till genteknologi och möjlighet att forma levande varelser? Vi har också stora demokratiska och etiska frågor kring utnyttjande av jordens resurser och fördelning av dessa ur ett hållbarhetsperspektiv. Och precis som du tror jag att vi först måste nå ett konsensus kring hur vi tänker oss en samhällsutveckling för att utifrån det forma skolan ur samhällsperspektivet.
En annan viktigt reflektion kring skolans nödvändighet som du inte lyfter i det här sammanhanget är likvärdigheten på individnivån. Skolan utgör, eller i alla fall bör utgöra en garant för att alla barn får en möjlighet att utveckla de förmågor och tillägna sig de kunskaper som krävs för att kunna göra självständiga och reflekterade val i livet. Ett grundläggande uppdrag där är möjligehten att utveckla språk och begreppsförståelse är central. Språket är en förutsättning för högre kognitiva funktioner och kommunikation. Språk utvecklas inte av sig själv och skolan kan med ett medvetet arbete skapa goda förutsättningar för alla att träna och utveckla det. 
Avslutningsvis tror jag att vi är överens om att skolan i den form den är nu inte fyller de krav vi tänker för att den ska vara begriplig, meningsfull och hanterbar. Som biologiska varelser och i vårt sätt att lära har vi inte förändrats de snaste 20 000 åren, men vad vi behöver kunna och vilka förmågor vi behöver utveckla i skiljer sig med avgrunder. Våra förändrade levnadsvilkor genom teknik och ökad kunskapsmängd ställer andra krav på samhälle och individ. 
Jag tror att en allmän skola nu mer än någonsin är viktig men att den ska ta sin utgångspunkt i att rusta den växande generationen för de utmaningar den kommer att ställas inför på individ och samhällsnivå. För mig innbär det att vi måste definera om mycket av det vi kallar lärmiljöer på alla områden. Organisatoriska, psykosociala, fysiska och digitala lärmiljöer ska utforams för ökad individualisering och prövas mot om de leder till att eleverna rustas på ett bättre sätt genom att utveckla sitt språk och sin kreativitet, sina förfågor att kommunicera, kollaborera och tänka kritiskt. 
Jag tror att det börjar med att man förstår och alltid frågar sig varför man ska göra något och varför man väljer att göra det på ett visst sätt.

 

 


När helheten blir större än summan av delarna

Jag är jagad av ett monster, traditionsmonstret. Det sliter hela tiden i och begränsar vår ambition att bygga en skolorganisation som på ett så bra sätt som möjligt kan svara mot läroplanens intentioner och forskningsläget kring pedagogik och lärande. Varje dag brottas vi med utmaningar om hur vi förstår och använder begrepp som klass, schema, lektion, undervisning, tjänstefördelning, läxor etc. Våra bilder och begreppsförståelse är naturligtvis grundad i våra egna erfarenheter och upplevelser. Men mycket av det behöver definieras om och förstås på nya sätt. Varken kommunikation eller produktion är idag i samma utsträckning linjär och kausal, utan tvärtom alltmer multivers och samtidig. Det är en värld som vi måste förhålla oss till och som eleverna måste lära sig att leva i och hantera.

Vi sitter i en unik sits och möjlighet att skapa en struktur och organisation i Glömstaskolan för att möta framtidens utmaningar. Tillsammans jobbar vi nu för att bygga en skola som gestaltar läroplanens alla delar och intentioner. En skola som bygger på en idé om att likvärdigheten handlar om att alla elever ska lyckas nå sin fulla potential och där hållbarhet är ett kärnvärde för individ och samhälle.

Varje dag utmanar vi traditionsmonstret genom att utgå från det vi vill uppnå, dvs vilka färdigheter eleverna ska tillägna sig och träna. Hur vi tror att man bäst gör det och därefter välja organisation, tid och metod att göra det.

Vi ser som självklart att det inte finns någon universallösning. Men det finns en sak som mer än något annat är en framgångsfaktor. När olika delar av lärmiljön står i samklang! När strukturell-, social-, fysisk- och digital lärmiljö samverkar är 1+1 inte 2 utan 3 , 4 eller mer.  Idén och visionen är kittet som håller ihop visar på riktningen.

Utgår man som vi gör från att kommunikation, kreativitet, kollaboration och kritiskt tänkande är värden och förmågor som eleverna idag måste kunna och träna ställer det krav på alla de delar av lärmiljön som ovan är nämnda.  Linjära organisationer, oflexibla scheman, summativa arbetssätt och möbleringar som bygger på individuellt görande måste utmanas och förändras om skolan ska vara begriplig, meningsfull och hanterbar för de som så småningom ska förvalta vår planet och det alltmer globala samhället. Men man kan inte jobba med EN del. Det är först när vi jobbar med HELHETEN och lärmiljöns alla sidor det gör skillnad på riktigt. Bara då spricker traditionsmonstret i ljuset av en ny förståelse av de begrepp vi använder.


Att lära och växa ihop

Visst är det häftigt när något är riktigt bra? När det klaffar sådär så att det känns i hela kroppen. Kanske är det det där tillståndet man kallar för flow. Jag vet bara att just nu känns det så i mitt yrkesliv.

Att vara med att starta upp en ny skola med allt vad det innebär är ett omöjligt uppdrag. Det är så ofantligt många bollar att hålla reda på att det helt enkelt inte går att ha en överblick eller koll. Allt börjar på noll. Det finns inget. Varken personal, lokal, rutiner, handlingsplaner, material eller traditioner. Men samtidigt lämnar det en möjlighet och ett friutrymme som man ska använda. Utmaningen är att inte jobba med delarna utan helheten. Att ta ut riktningen och sätta ord på den. Att kunna förmedla det till alla som finns med i processen och få den att röra sig i samma riktning. Just idag har jag haft den känslan. Att allt har samma riktning. och att inget kan gå fel. Självklart vet jag att som Churchill sa: ”Vi är inte i slutet, inte i början av slutet utan bara i slutet av början” Men idag spelar det ingen roll, jag tänker njuta av det. Jag har idag haft kontakter med många som på ett eller annat sätt är inblandade i projektet och jag har känt att bilden som jag försökt förmedla av Glömstas kommande verksamhet har varit levande.

Men det som kanske gläder mig mer än något annat är de få som tillsammans med mig likt Henrik V:s soldater vid Azincourt gett sig i kast med ett näst intill omöjligt uppdrag tar sig an en näst intill oöverstiglig utmaning. Men jag vet att utgången oddsen till trots kommer att vara seger! Därför att de finns samma drivkraft och tro på det man gör! Att ha förmånen att få jobba med Magnus Blixt, Ann Hultman, Camilla Lewandowski, Ingela Björsmo, Francisco ”Chico” Perez och Therese Lagerström är en upplevelse som jag inte varit med om tidigare i hela mitt yrkesliv. Tillsammans som arbetsgrupp gör och gestaltar de den idé om lärande som vi sammanställt i Glömstapyramidenpreview Att vi är en lärande organisation som hela tiden prövar det vi gör i förhållande till pyramiden skapar en känsla av att det helt enkelt inte kan gå fel. Vi delar idén om vad skola och lärande handlar om. Det blir allt tydligare att lärmiljöer i första hand handlar om förhållningssätt och förståelse. Dvs den psykosociala kontext som vi genom vårt förhållningssätt skapar. Kan vi sedan överföra det i fysiska och digitala miljöer har vi lagt grunden för en mycket väl fungerande skola som kan vara begriplig, meningsfull och hanterbar. En skola som har ett lärande som bygger på att det vi gör idag ska få eleverna att vilja komma och fortsätta lära imorgon.


Glömstaskolan och lärmiljön

Så har vi rullat igång på Glömsta, fast vi är i Kästa Skolas lokaler i detta år. Att starta en ny verksamhet är som att med full fart springa in i en skog som man aldrig har varit i förut. Vi vet vilka förutsättningarna är. Att skogen består av träd och det inte finns några vägar. Men vi vet inte var träden står eller hur marken ser ut. Vi måste hitta och förhålla oss till det vi möter. MEN vi vet vad vi vill och vart vi ska. Vi jobbar tillsammans med barnen för att skapa lärmiljöer som ska främja och stödja deras lärande och växande.
Funderar just nu mycket på just det begreppet. Lärmiljö… Vad menar vi egentligen? Är det när vi lär oss av den miljö vi befinner oss i? Eller är det en miljö som främjar lärande? Eller är det den kontext det sker ett lärande i? Är lärmiljöer avgränsade? Vad skiljer goda lärmiljöer från sämre?
Jag tror att de enskilt viktigaste faktorerna för en god lärmiljö är en kontext som är begriplig, meningsfull och hanterbar. Lärmiljön omfattar som jag ser det såväl av den fysiska som den psykosociala och digitala omgivningen. All tre måste passa i och komplettera varandra. Om det finns motsättningar mellan värdegrund och möblering blir det otydligt. Om vi på riktigt tycker att sitta är det nya röka och att vi litar på hjärnforskningen som visar på rörelsens betydelse för inlärningen kan vi ju inte möblera ett klassrum med trettio sittplatser. Om vi på riktigt tror att trygghet och tillit är positiva faktorer för inlärningen måste vi medvetet varje dag jobba för att varje elev i alla tillfällen ska känna det i skolan. Det handlar inte bara om att självklart jobba mot mobbing och att ha normkritiska förhållningssätt. Det handlar även om hur undervisning och lärsituationer organiseras. Att inte utsätta barn för tillfällen som de inte är bekväma i. Det vi gör ska vara begripligt, meningsfullt, hanter- och förutsägbart. Höga tydliga och individuellt anpassade krav och målsättningar. Tydliga planeringar som beskriver på ett sätt så eleverna förstår vad som syfte och mål. Med andra ord varför vi gör de saker vi gör i skolan.  I en digitaliserad värld är en digital lärmiljö en självklarhet. Men den ska användas med förnuft och vi ska sträva efter att använda den för att förstärka och utveckla den pedagogik vi tillämpar. Digitala lärmiljöer ska inte forma pedagogiken de ska stärka och fördjupa möjligheterna i de pedagogiska förhållningssätt vi har. En god lärmiljö kan bara formas om vi varje dag tänker att ”Det vi gör idag ska få eleverna att vilja komma till skolan och lära imorgon med”. Tänker vi så kanske vi omvärderar solitärt reproduktionsarbete, stillasittande passivt lyssnande, oförberedda läxförhör, grupper som elever själva väljer. Konforma och sorterande klassrumsmöbleringar etc.

Vi på Glömsta tar andra utgångspunkter. Vi tänker inte att vi ska jobba på ”ett annat sätt” eller att vi ska bygga ”framtidens skola” Vi tänker att vi ska bygga lärmiljöer utifrån det vi idag vet om lärande och mänsklig interaktion för att eleverna ska kunna utveckla de kunskaper och förmågor de behöver för att vara med och bygga en hållbar och demokratisk framtid.


Glömstaskolans hemsida nu igång

Hej

Efter många turer är nu äntligen vår hemsida igång! Där finns en hel del information men det är av naturliga skäl fortfarande mycket som vi inte hunnit formulera. Vi kommer löpande jobba med att uppdatera olika delar av sidan. Men på förstasidan kommer vi att lägga puffar med nyheter. Så från nu och framåt kommer det inte att läggas upp information här utan på hemsidan. I det här forumet kommer jag fortsätta blogga om skola och skolutveckling

Länk till hemsidan: http://grundskolor.huddinge.se/glomstaskolan/ eller www.glomstaskolan.huddinge.se

Det är en glädje att kunna säga nu att alla tjänster är besatta. Vi har bara behörig personal och en bra spridning av kompetenser och erfarenheter. Inom kort lägger vi upp presentationer av oss själva på hemsidan. Alla vi som ska jobba på Glömsta i höst har fram till sommaren andra jobb. Det är med dem förutsättningarna omöjligt att få till ett tillfälle för alla att träffas. Vi hänvisar till öppethusdagen 11/8.

Vad det gäller bussarna återkommer vi i nästa vecka med tider.

Passar på att påminna om svarslapparna med uppgifter. Vi saknar fortfarande många.

mvh.

Peter Bragner

 


Information till förskoleklassen på Glömsta 2

Hej!

Det har gått ett tag sedan vi sågs och det händer mycket på en gång. Vår websida är på gång och kommer så fort den är klar att vara den informationskanal vi använder. Håll koll på www.grundskolor.huddinge.se/glomstaskolan eller www.glomstaskolan.huddinge.se

Ni bör också ha fått ett brev i lådan med information och ett par svarslappar. Fyll i och skicka tillbaka i svarskuvertet.

Tyvärr har jag ännu inget besked om bussarnas tider och hållplatser. Jobbar på info om det.

Rekryteringarna har gått bra och vi håller nu på med den sista lärartjänsten. Sedan är alla på plats till hösten. Det känns bra med tanke på hur svårt det börjar bli att få tag i utbildade pedagoger.

mvh.

Peter Bragner


#HurSvårtKanDetVara nr 22

Årets sista pod

http://www.andersenstrom.com/hursvartkandetvara/hursvartkandetvara-del-22/

En sammanfattning över året och som vanligt lite irritation kring saker som inte funkar så bra