Tankar kring ordning och reda i skolan

Läste nu på morgonen Bo Janssons artikel i expressen (Länk till artikeln i slutet av bloggen) och känner mig fundersam…
Fick själv frågor kring ordning och reda inför en kommande artikel i Lärarnas tidning. Tänker att jag och Bo gör lite olika analys.

Frågorna och mina reflektioner nedan:

– Enligt Pisa så har den svenska skolan stora ordningsproblem jämfört med övriga OECD. Vad kan det bero på? Finns skillnaderna hos svenska elever, lärare, skolsystemet eller samhället i stort?

Naturligtvis en näst intill omöjlig fråga att ge ett svar på men jag ska försöka dela några tankar. För det första har långt ifrån alla skolor ordningsproblem. Det finns ett socioekonomiskt perspektiv och är knutet till om man så vill en klassfråga. En ökad segregation bidrar som jag ser det starkt till det. Skolan kommer att vara en representant för det samhälle som man i många perspektiv inte är den del av. Skolan kommer då att förstärka upplevelsen av utanförskap.
Ett annat sätt att se på problemet och som till viss del är knuten till din nästa fråga är att skolan inte är i takt med sin samtid, (Jag har skrivit någon artikel om det) Viktigt för upplevelsen av skolan som verksamhet är att den är begriplig och meningsfull. Att den för varje elev upplevs fylla en funktion. Men en skola som funktionellt har sin grund i ett linjärt industriellt tänk och ett behavioristiskt synsätt på individ och lärande förutsätter att institutionen skola äger kunskapen och att den ska förmedlas eleven. Lärande är i bästa fall en arbetsprocess och i sämsta ett kopierande. I en värld där kommunikation och informationshantering är global, direkt, multivers och tillgänglig för alla alltid måste skolan inte bara reformera sitt innehåll utan ffa revolutionera sin funktion. Varför ska man som elev läsa en bok om savannen när man kan se discoveryprogrammet på play. etc.
En tredje parameter är att vi i vår strävan efter likvärdighet har tappat bort eleven som individ, Alltför många elever möter varje skoldag utmaningar som går för fort eller är för svåra eller tvärtom för lätt och långsamt. Likvärdighet måste handla om att alla elever ska kunna nå sin fulla potential och utmanas utifrån sina förutsättningar för att skolan ska vara begriplig och meningsfull

– I sin rapport lyfter Pisa-chefen Andreas Schleicher fram vikten av att ställa höga och tydliga krav på eleverna. Är vi för dåliga på det?

Eg. har jag redan varit inne på det. Ja vi är ffa allt för dåliga på att ställa individualiserade krav och pedagogiska utmaningar. Ibland kan jag också uppleva att vi är dåliga på att ha tillit till elevernas förmåga och möjlighet.
Ett problem förknippat med det här är vår fixering vid vad eleverna minst ska klara av. Vi borde oftare tror jag ta sikte på i vilken riktning de ska i sitt kunskapande.
För att ytterligare återknyta till första frågan tror jag att vi med den segregering vi har också har olika krav i olika skolor. Generellt lägre förväntningar i utsatta områden tennderar att vara självuppfyllande. ( När jag började i skogås fick jag ganska ofta frågan om jag skulle starta bågon profil för att locka elever till skolan, det som föreslogs var ofta fotboll eller handboll. Men jag sa konsekvent nej just för att det ligger en sänkt förväntan i det. Däremot skapade vi kontakter med såväl Södertörns högskola och Stockholms universitet för att vara en skola där bildning (i vid bemärkelse) är det som skattas högt

-Vilka olika orsaker kan det finnas till elevers störande beteende och hur bör lärarna hantera det?

Eg har jag varit inne på det redan. Det handlar naturligtvis även om ledarskapet och hur man kan förmedla det man vill uppnå. Att kunna gestalta värden och normer.

– Har du några allmänna råd till lärare och andra skolledare kring hur man bäst uppnår en trygg klassrumsmiljö?

Jobba med tydliga strukturer så att eleverna kan äga sitt lärande såsom tydliga planeringar och formativa arbetssätt. Bygg förtroendefulla relationer med eleverna.
Jobba med en skolorganisation som svarar mot det kommunikationssamhälle vi lever i. Diskutera likvärdighetsbegreppet. Bygg verksamhet på Kreativitet, kommunikation, kollaboration och kritiskt tänkande för att vara nära nyfikna och nytänkande.
Det mindset som ska vara utgångspunkten är att man jobbar MED eleverna i deras lärande inte åt eller för eller i värsta fall mot. Barn är levande varelser och som sådana växer och lär de av sig själva. Det ligger i den mänskliga naturen. Det gäller för oss i skolan att se till att de får rätt förutsättningar för det

 

”Den svenska skolan är full av vackra ord Skolan är inte en arena där individen ska få sina egna behov tillfredsställda. Vi måste återupptäcka vitsen med lärarstyrd ‘katederundervisning'”, skriver Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
WWW.EXPRESSEN.SE

Pojkarna offras på pedagogikens altare
”Den svenska skolan är full av vackra ord Skolan är inte en arena där individen ska få sina egna behov tillfredsställda. Vi måste återupptäcka vitsen med lärarstyrd ‘katederundervisning'”, skriver Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
WWW.EXPRESSEN.SE

2 kommentarer

Kommentarrubrik

Peter Nyberg

Peter Nyberg

Bra skrivet Peter!

Svara

Kommentarrubrik

Maria Dahlin

Maria Dahlin

Mycket kloka tankar!

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*