Om skoldebatt och skolutveckling

Att driva, förvalta och utveckla skola är ett intressant och viktigt arbete. Det är svårt och utmanande men väldigt stimulerande och engagerande. Det handlar i en större kontext om att vara med och bygga samhälle och skapa förutsättningar för en hållbar framtid och utveckling.
I lag förordning och läroplan finns ett tydligt samhälls och individutvecklande uppdrag. Men det är också ett känsligt och svårt uppdrag då vi varje dag intervenerar och påverkar barn och ungas lärande och förståelse av tillvaron.
Barn är inga crasch test dummies utan allt vi gör påverkar och alla har rätt till en skola som ger dem möjlighet att ,under trygga former, nå sin fulla potential. Det betyder att vi ska vara försiktiga och lyhörda. Det betyder att vi alla måste vara klara med frågan om varför vi går till jobbet på morgonen. Att vi alltid har tydligt definierade syften och mål så vi kan utvärdera. Det betyder att vi måste vara vaksamma.
Men det betyder inte att vi ska undvika förändring eller utveckling. Det betyder att vi måste vara noga med att systematiskt och vetenskapligt utvärdera och beforska det vi gör. I syfte att hålla fast och utveckla det som är bra och släppa det som inte längre fungerar eller inte leder till önskvärda resultat.
Lärande och skola befinner sig i många olika spänningsfält och dialektiska samband som t.ex. Krav-frihet, likvärdighet-individualisering, kvantitativ-kvalitativ, tradition-nytänk, resurser-behov. mm-osv.
Det är viktigt att inte se det som alternativ eller motpoler utan istället använda och ta tillvara den kraft som finns i den spänningen och ha en tydlig vision om vad val och verksamhet ska leda till för individ och organisation.
Som Cheshire Katten sa till Alice:
” Om du inte vet vart du ska spelar det ingen roll vilken väg du tar”
Det gäller när vi planerar undervisning och lärande för eleverna att tydligt definiera syfte, mål och förväntningar. Även att tydligt visa på markörer för att se att man nått målen och med vilken kvalitet . Det gäller också när vi strukturerar lärmiljöerna på skolorna.
Den ibland infekterade och inte så trevliga skoldebatten handlar ofta om hur och vad och blir dikotomisk till sin natur. Flumskola eller katederundervisning, mobiler eller inte, keps eller inte, läxor eller läxfritt. mm eller osv.
Jag tror att det ofta handlar om att vi ser och tolkar uppdraget skola lite olika, att vi lägger olika vikt vid och prioriterar olika i uppdraget. För oavsett hur vi tolkar och genomför kommer det att påverka barn och ungas utveckling och förståelse av mänsklig interaktion och samhälle.
För att ta ett exempel: Om det effektivaste sättet att organisera undervisning och som leder till bästa genomsnittliga kvantitativa resultat får 10 % av eleverna att känna sig dumma eller misslyckade. Ska vi då jobba med dessa enskilt eller ska vi organisera om lärandesituationen? Det kommer att påverka eleverna och deras självbild väldigt olika beroende på hur vi väljer.
Jag tänker att alla har ett ansvar att tänka igenom och agera utifrån en genomtänkt förståelse av skoluppdraget som helhet. Själv återvänder jag ofta till skollagen och har det som en del av den etiska kompassen.
 
1 kapitel 4 §
Syftet med utbildningen inom skolväsendet
 
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och
elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska
främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en
livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och
förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska
samhället vilar på.
 
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika
behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de
utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att
uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar
att tillgodogöra sig utbildningen.
 
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen
främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till
aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer
och medborgare.
 
Jag har en önskan och en vädjan till alla som engagerar sig i skoldebatten.  Att vi i vårt gemensamma lärande och kommunikation gestaltar de värden och normer vi tänker ska återspeglas i elevernas lärandemiljöer. Vi ska vara Critical friends. Vi ska vara sakliga och framför allt vilja varandra väl och göra varandra bra. Det finns inte rätt eller fel men det finns det som fungerar bra eller mindre bra beroende på vad det är vi tänker oss att syftet är.